Max effektuttag vs utövad tid

Maximalt effektuttag som funktion av varaktigheten för effektuttaget… kan ju låta som ett citat ur ett fikon-språk.
Men det är inte så komplicerat.
 
En 100-meters löpare springer som bekant med en avsevärt mycket högre hastighet än t.ex. en 10000-meters löpare.
100-meters löparen utvecklar en högre effekt än 10000-meters löparen men under en kortare tidsperiod.
På samma sätt är det naturligtvis för cyklister: Korta lopp hög effektutveckling, Långa lopp lägre effektutveckling.
 
I figuren nedan finns just cyklisters maximala effektuttag presenterade som funktion av just den tid det effektuttagen används.
Kurvorna är tagna från böckerna “Hightech cycling”[1] och “A cyclist’s training bible”[2].
 
Den röda kurvan kommer från [1] och representerar topp-klass atleter medan den blå mer i allmänhet representerar friska män.
Punkterna i figuren kommer från [2] och representerar tre olika cyklister.
Cyklist A är kapabel att producera mycket effekt under korta tidsperioder medan B har en mycket bättre uthållighet.
 
Under övriga avsnitt här i teknikdelen och i poängbedömningen i Alnö Bergakung, kommer den röda kurvan att användas i fortsättningen.
Denna kurva kommer att benämnas effektcyklisten, mekanikcyklisten eller matematikcyklisten och representerar således en topp-klass atlet. Kanske till och med en Giro- eller Tour-cyklist. Som ett exempel borde Tour-cyklisten kunna utveckla 500 Watt under 2 minuter, men “bara” 300 Watt under 2 timmar.
 
teknik_effekt_pwtot2_kurvor_i_a4
 

Referenser
[1] “High-tech cycling”, Second Edition, Edmund R. Burke.
[2] “The cyclist’s training bible”, Third Edition, Joe Friel.

Stefan Mellander